Projekt

Askar dör i hela vårt land, men det finns hopp. Friska individer som är motståndskraftiga mot askskottsjuka samlas in och testas nu på bred front. Askskottsjukan nådde fram till Sverige i början av 2000 talet, och sedan dess har den orsakat död hos europeiska askar (Fraxinus excelsior) i askens hela utbredningsområde i landet. Situation är likartad i alla europeiska länder. Sjukdomen orsakas av svampen Hymenoscyphus fraxineus som introducerades till Europa med den globala växthandeln från Asien. I sin naturliga miljö är de asiatiska askarna motståndskraftiga mot svampen, eftersom båda organismerna har kunnat anpassa sig till varandra under evolutionens lopp. Angrepp Svampen sprids med vinden. Sporer produceras av fruktkroppar som utvecklas på våren på nedfallna fjolårslöv. En ny infektion sker via blad och bladstjälkar. Därifrån sprids svampen till trädens floem och xylem. Den infekterade vävnaden dör och förstör vatten- och näringstransport, vilket gör att den del som är ovanför infektionen dör. Vanligtvis reagerar träden med att producera nya skott från epikormiska (vilande) knoppar nedanför infektionspunkten. Återkommande årliga infektioner leder till att träden blir busklika och i slutändan att de dör.