RÄDDA ASKEN

ASKSKOTTSJUKA

Askskottsjukan är en sjukdom som orsakas av den invasiva svampen Hymenoscyphus fraxineus. Svampen nådde troligen Europa genom den internationella växthandeln, då studier visat att den lever naturligt på asiatiska askarter utan att skada dem. Oftast är den osynlig för ögat då den sprids via vindsporer, men på vintern övervintrar den på döda askgrenar på marken och då kan man se de små vitgula fruktkropparna.

Det finns idag ingen känd bot eller skydd mot askskottsjukan, men om en vill skydda ett enskilt träd kan en försöka rensa undan döda grenar under det så att svampen inte kan övervintra.

SYMPTOM:

Nedan visas typiska tecken på askskottsjuka. Infektionen påbörjas oftast genom bladen, då sporerna från H. fraxineus tar sig in via bladnerverna. Nedbrytningen fortsätter sedan i grenar och slutligen stammen. På håll känns askskottsjukan igen genom de slitna kronorna (bild nederst till höger) vilka blir en stark kontrast mot sina eventuellt friska grannar.

SPRIDNING:

Askskottsjukan rapporterades först i Östeuropa i mitten på 1990-talet och spred sig sedan snabbt till övriga Europa. I Sverige sågs de första symptomen 2001. Från 2013 och framåt har sjukdomen rapporterats från hela den europeiska askens (Fraxinus excelsior's) naturliga utbredningsområde.

FÖRÄDLING

Förädling är en process som i princip går ut på att i återkommande cykler välja ut de bästa kandidaterna och korsa dem med varandra för att få bättre resultat i nästa generation. Detta har pågått sedan långt tillbaka i mänsklighetens historia, där grödor förädlats för att producera mer mat. Exempelvis är majs och broccoli framodlade på detta vis.

Skogsträdsförädling är jämfört med grödor ett väldigt nytt begrepp, och används idag främst för att öka virkesproduktionen och korta omloppstiderna. Men det finns även användbarhet för förädling när det kommer till resistans mot trädsjukdomar. Med hjälp av ett försök etablerat i mitten på 1990-talet, kom Lars-Göran Stener år 2013 fram till att motståndskraften mot askskottsjukan var starkt genetiskt styrd. Detta bekräftade att det var möjligt att förädla askar för att öka den svenska populationens motståndskraft.
 
På bilden härintill pekar Michelle Cleary ut en lovande kandidat som klarat sig bra trots sina sjuka grannar. Kanske kommer den bli anfader till en ny generation av askar så småningom?

"Det kommer vara nödvändigt att välja många ask-kandidater för att få fram resistenta kloner. Samtidigt måste egenskaper förknippade med skogsbruk gynnas, liksom den genetiska variationen i och mellan askbestånd."
- Stener (2018)

LÄS MER

Läs mer om askskottsjuka och förädling via länkarna nedan.

KÄLLOR (ETT URVAL):
Cleary M R, Nguyen D, Marčiulynienė D, Berlin A, Vasaitis R, Stenlid J. 2016. Friend or foe? Biological and ecological traits of the European ash dieback pathogen Hymenoscyphus fraxineus in its native environment. Scientific Reports.
Stener, L. G. (2013). Clonal differences in susceptibility to the dieback of Fraxinus excelsior in southern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research, 28(3), 205-216.
 Stener, L. G. (2018). Genetic evaluation of damage caused by ash dieback with emphasis on selection stability over time. Forest ecology and management, 409, 584-592.

Timmerman, V., Borja, I., Hietala, A.M., Kirisits, T., Solheim, H. 2011. Ash dieback: pathogen spread and diurnal patterns of ascospore dispersal, with special emphasis on Norway. EPPO Bull. 40, 14-20.